•                     
  • ❤ Anorexia
  • ❤ Att kämpa för livet
  • ❤ Kalori-Lureli
  • ❤ När allting känns för svårt att hantera
  • ❤ Våga be om hjälp
  • ❤ Våga tro på en förändring

•                     
  • ❤ Cancer
  • ❤ Du lämnade mig för tidigt
  • ❤ Saknad
  • ❤ Storasyster
  • ❤ Tvillingbror & jag
  • ❤ Vänskap

•                     
  • ❤ Barndom
  • ❤ Incest
  • ❤ Känslor
  • ❤ Livet
  • ❤ Tankar
  • ❤ Trasigt hjärta
  • ❤ Vakna upp i min verklighet
  • ❤ Vilsen i mig själv

•                     
  • ❤ Bilder
  • ❤ Dikt
  • ❤ Musikvideo
  • ❤ Tankestund

Jag ber ingen tycka synd om mig utan det är bara.. mina känslor i en verklighet

 

 

Känn ingen sorg över mig för det har jag aldrig bett om. Detta är mina känslor och min verklighet.

Jag har ALDRIG bett någon tycka synd om mig. ALDRIG! Så nu ska jag lite kortfattat berätta en liten del av vad en del av mina grannar gör och har gjort.. sedan om jag är ynklig, svag eller vad som helst så tar jag det som en smäll i ansiktet för detta är INTE OKEJ! Det är mina känslor och efter allt som jag varit med om sedan jag var drygt fyra år fram tills för lite mer än fyra år tillbaka.. är det då konstigt att jag reagerar som jag gör. Om svaret är nej, då kanske jag skulle ta de där tabletterna ändå? Under mina första år här var det så "gulli-gull" allting och jag var "så rar som hjälpte till med både det ena och andra".. sedan jag minns inte direkt när, men nu under detta året så har en viss granne JAGAT MIG och TRAKASSERAT MIG om precis allting.

 

Jag har fått anklagelser om att gått in till en granne bredvid mig och tagit hennes glasögon, för att jag kallar henne "häxan" gått ned till ett café i huset och högt berättat om vad jag ska ha gjort! Personalen blev arga för dels kan man inte, får man inte anklaga vem som helst utan bevis. Sedan så hittade grannen sina glasögon hemma.. såklart.

Personalen sa då detta högt till cafégästerna att hon absolut inte får hålla på såhär. Detta fick jag veta idag, att häxan gått ned och sagt allt detta. Gästerna höll med och hur den som påstod det hela reagerade vet jag inte.

Häxan påstår att jag möblerar om på nätterna "hallå, jag orkar inte flytta runt några möbler!" det jag gör nästan dygnet runt är att sitta ihopkrupen i min fåtölj med knäna under hakan och ja, jag sover även så..

 

¨Häxan påstår att jag spolar ned min kanins halm och bajs i toalettstolen, vilket jag inte gör utan slänger i små påsar i soprummet. Dessutom använder jag inte halm utan strö. Hon har tydligen kommit med en påse med strö och visat "Titta här vad Madeleine spolar ned i toaletten!" Sedan hur hon har fått tag i detta skulle jag vilja veta eftersom det är inlåst i mitt förråd! Kaninen äter hö så det spolar jag självklart inte heller ned, men även detta pratar hon om med både cafégäster och andra utanför huset.

Fått veta det på flera olika håll.

Hon lägger lappar i mitt postfack som dessa här nedanför..

 

För häxan anklagar mig för att klampa runt och föra en massa oväsen, sedan att alla andra ständigt påpekar att de knappats hör mig komma under dagtid är då väldigt konstigt. Kan hon höra mig vända på filten kanske? Att jag hör grannen under möblera om och stampa högt i golvet mycket senare än vad jag ens vågat röra på mig, det är ju mitt fel. För självklart är allt mitt fel. Grannen under mig är "vän" med häxan, men för feg för att ta minsta lilla konfrontation. Vad som än händer eller ändras i huset så är det mitt fel. Enligt häxan!

 

Om hon är ute efter just mig undrar nu någon kanske..?

JA, alla de som jag talat med i cafét och i styrelsen säger samma sak. Idag talade jag med en och hon berättade att hon varje kväll tänker på mig och är uppriktigt orolig över att jag mår så dåligt. Över att det har blivit så dålig stämning i hela huset just på grund av häxan, men enligt häxan så är ALLT... ALLT MITT FEL!

Det spelar ingen roll längre vad det handlar om utan hon ska tydligen ha bort mig död eller levande och ärligt talat så känns det senare mest troligt. Om jag inbillar mig detta? NEJ!

Vem som helst kan fråga de jag pratat med, de inser samma sak. Hon är helt klart ute efter mig och varför det har jag ingen aning om för jag har aldrig gjort henne någonting. Snarare hjälpt henne med olika saker tidigare.

 

Nu blir det aldrig några formklippta buskar eller planteringar av blomlökar här längre, allt är vildvuxet och vanskött, men jag orkar inte bry mig hur tråkigt det än är att se detta. Min kropp skulle ändå inte orka.

Det finns otaliga saker, men detta är det allra senaste och jag blir riktigt upprörd och ledsen över att försöka skriva ned detta. Om jag ska skaka av mig och inte bry mig, inte ta åt mig? När mamma nästan inte vågade lämna mig ensam igår senast för att jag talade om att jag inte orkade leva längre. När mamma så sent som igår sa till mig att HON INTE ORKAR LEVA LÄNGRE, på grund av denna HÄXJAKT och FALSKA ANKLAGELSER!

Så vad i detta.... lilla ... skulle vara "okej"? Okej?

Vad jag tjänar på att polisanmäla?

Kanske ska vänta tills jag ligger med en överdos istället så är allt löst av sig själv, för häxan kommer inte att ge sig. Detta är ingenting som jag är den enda som känner och har förstått. Fick det bekräftat senast idag av andra.

Så om nu någon har några bra alternativ kom med dom då..... jag väntar.... men inte hur länge som helst.

 

 

 

Vad deras syfte är att trakassera, för att bråka är för mig ett alldeles för litet ord. Ingen aning, mer än att hon vill ha bort mig av någon anledning. Självklart vill jag inte starta en polisanmälan igen, för så roligt är det inte, men är det okej att hon ska knäcka både mig och mamma fullständigt? Att vi båda ska ligga sömnlösa och gråta över rent elaka förtal? Jag kan inte svara på vad de skulle kunna tjäna på vad häxan och hennes "vän" vinner på detta och "byta mål"? Vad menar du med det? Ska jag be dem hoppa på någon annan, det kommer aldrig att ske, varken för att jag inte vill det och för att alla andra är väl insedda i att det är MIG de är ute efter oavsett vad det handlar om. Nej, jag kan inte strunta i det, hur ska jag kunna strunta i det? Jag har länge gjort ALLT för att undvika synen av någon utav båda två, för det är främst två.. osäker på om det är flera dolda. Undviker att gå och hämta min post om jag hör att de är i närheten. Undviker att gå ut och slänga sopor om jag hör eller får syn på någon.. oftast får mamma ta den BAKVÄGEN och med sig hem, för inte ens hon orkar se eller möta dom.

SKULLE DETTA VARA OKEJ?

 

Vägra vara ett offer.. jag väljer att vägra vara ett offer genom att säga NU RÄCKER DET SLUTAR INTE DETTA SÅ BLIR DET EN POLISANMÄLAN AV DET! Att ta en dag i taget.. jag kämpar varje sekund för att inte sluta orka leva längre och det känns inte ett dugg dagen efter. Det finns hela tiden med både mig och mamma. Om jag stannar kvar i vanmakt och sorg. Över alla sexuella övergrepp, om det är det du tänker på så gör jag allt för att inte tänka på det. Sedan har jag härom dagen tagit ett stort steg inom det området som jag inte tänker ta upp i bloggen, för ingen i familjen vet om det än. Själv har jag nu bett om hjälp att få veta mer om när, själv. Så jag väntar på det samtalet ifrån polisen, rädd för svaret, rädd för verkligheten som jag förträngt.

 

Dålig ekonomi, ja. Nu ska jag flytta till min fina grannes lägenhet, hon som nyligen gick bort. Hoppas jag kan flytta 1 oktober, så snart de lagt parkettgolovet och målat sovrummet lägger jag mig säkert på golvet! Det kommer att bli bra dyrare och jag kommer att få leva på luft, men nej jag har inte bönat och bett om pengar. om jag kommer att gå ned i vikt ytterligare, ja troligtvis, men jag kan inte bo kvar här som det är nu.

Jag är sjukpensionär om nu ingen visste det. Fått frågan hur jag ska leva annorlunda. Jag springer inte runt på stan och handlar kläder eller annat. Faktum är att jag nästan aldrig gått på stan under de fyra åren som jag bott här, så hur menar du då? Hitta en partner.. vet inte om jag ska skratta eller gråta över de orden ärligt talat.

kan inte ens kommentera den........

 

Så nu har jag med mycket energi och upprördhet besvarat en enda kommentar, nu väntar jag på din lilla enkla lösning på hur jag ska ha råd att leva och hur jag ska orka överleva med dessa trakasserier, för att kalla det bråk är så fel, så fel. Jag vill också se en förbättring, men hur ska det kunna ske?

Etiketter: Anorexi  Att kämpa för livet  Bilder  Känslor  När allting känns för svårt att hantera  Vakna upp i min verklighet

Kommentera inlägget        8 kommentarer

Jag vet att du kämpar, försöker få dagen att gå runt, men samtidigt krävs det något mer. Går det inte framåt krävs det att man gör något mer. Klarar man inte av att vända situationen hemma finns två alternativ kvar: man nöjer sig med misären eller man söker vård. Det sistnämnda är att rekommendera i ditt fall, tills du åter kommit på banan och kan fortsätta jobbet på egen hand. I ditt tillstånd krävs medicinsk vård, din hjärna behöver näring och energi för att fungera så att du kan börja tänka och agera mer konstruktivt för att bryta ditt nuvarande mönster.

Övergrepp kan absolut vara en anledning till att man får anorexia, det var samma för mig, men det är ingen anledning till att stanna kvar i anorexian. Jag vet att du har det jobbigt, det har man när man är i din nuvarande sits, men du, liksom alla andra, kan göra något åt den. Jag kunde, trots övergrepp och våld genom hela min barndom, bli frisk. Man slutar vara ett offer när man även släpper det som hänt, när man inte längre påverkas av andras idioti och dumhet. När jag slutade vara ett offer för övergrepp och våld, då började samtidigt min resa bort från anorexian. Det går att göra annorlunda, det går att bryta sig loss, men för din del krävs kanske hjälp utifrån, inte bara en massa "styrkekram" kommentarer på bloggen. Kommentarer som i vissa fall kan stjälpa mer än hjälpa, genast är man rädd över att folk ska sluta bry sig om en om man börjar må bättre.

Är det inte dax nu? På tiden att en gång för alla ge friskheten en chans? Det tar lång tid att bli frisk och återställd, men varför vänta? Är du nöjd så som det är nu? Om inte, förändra det!! Du har många drömmar, ibland är jag rädd att du nöjer dig med att låta dessa vara just drömmar, att du någonstans inom dig redan gett upp. Det är smärtsamt att se dig vara kvar på samma ställa efter så här lång tid, men samtidigt sker ingen förändring om man inte själv gör något åt situationen.

Det finns alternativ, men ingen magisk lösning. Antingen får man välja att få vård (vilket är ett måste oavsett då din mage behöver sjukvård) eller så får man ignorera sina känslor och gå emot sina tankar. Man kan inte värdera allt man gör utifrån sina känslor, då hade nästan ingen lyckats blir frisk. Ibland får man göra saker ändå, oavsett hur jävligt det än må kännas. Tänk strategiskt, långsiktigt och ha rimliga mål framför dig.

Det kan låta hårt det jag skriver, men samtidigt går det inte att alla runt om en tassar på tå. Inget som hänt en i livet ska vara en anledning till att stanna kvar i det destruktiva, det kan vara en bidragande orsak till varför man insjuknade, men inte någon anledning till att inte försöka bli frisk. Jag vet att du försöker, men det krävs mer. Mycket mer. Och det behövs att någon säger det också, inte bara alla dessa du-är-så-himla-duktig-din-kämpe kommentarer, när det krävs så väldigt mycket mer. Någon som menar allvar, vill hjälpa till på allvar.

Jag kommer alltid att finnas här för dig, försöka hjälpa dig framåt så gott jag kan, men det krävs att du också gör din del. Vill du på allvar bli frisk, eller åtminstone friskare, då hjälper jag dig. Men jag kommer aldrig vara den som står och ser på hur du faller, jag kommer heller inte vara den som tassar på tå och hejar lite försiktigt. Jag kommer hjälpa dig att ändra tankebanor, få dig att se nya alternativ och försöka få till en förändring. Men det är du som måste göra jobbet.

Nu har det gått många år. Allt för många år. Och svårare blir det ju längre tid det går. Det bör poängteras om och om igen, att vill du så kan du. Vill du välja livet, så kan du också det. Jag vet att du inte vill vara något offer, men så länge du låter allt runt om dig påverka dig blir du på ett eller annat sätt ett offer. Makten ligger hos dig, oavsett hur avlägset det kan tyckas låta. Jag är din vän, därför väljer jag att försöka öppna dina ögon och få dig att se fler alternativ.

Men jag tror på dig, men vill även att du ska tro på dig själv och din egen förmåga. Alla världens kramar till dig !!

2014-09-09, 22:48:03      http://juliaj.se/

Jag svarar via mail, vi fortsätter där!

Kram <3

2014-09-10, 00:13:57      http://juliaj.se/

Hej Fina!

Det jag reagerar på är att de verkligen är överjävliga, el. ja "Häxan" är överjävlig. Men jag tycker inte att rätt väg är att skriva om överdoser el. att du kommer att gå ned i vikt mer. Det blir triggande men det är bara min åsikt. Jag tycker att det är heltokigt att du inte får tex. bostadstillägg eller sjukpension för det är ju en mänsklig rättighet. Jag tycker om dig fina och hoppas att allt ordnar sig, gott att ddu tog lägenheten så du slipper "Häxan". Menar ingenting illa och det hoppas jag att du vet.
Massa Kramar Mia

2014-09-10, 07:00:56     

Vilken jävla röra:( Och vilka idiotiska grannar. Jag finner inte ens ord för hur äckliga jag tycker att de är.
Jag har tyvärr ingen bra lösning på problemet, men jag vet bara att om det var jag så hade jag försökt flytta från det där området såå fort jag bara hade kunnat. Jag hade till och med övervägt att flytta hem till mina föräldrar om det hade varit så där.
Hur mycket dyrare kommer den här lägenheten att bli. Du måste ju för tusan ha lite pengar över för att kunna köpa dig mat.
Det här håller inte för dig:(
Finns det inget område, men ett billigare boende som du skulle kunna söka lägenhet i? Har du pratat med socialen och sådant?

Tänker på dig
kram

2014-09-10, 09:58:24      http://sessie.se

Önskar att jag, eller någon, kunde hjälpa dig. Tyvärr har jag alldeles för lite "verklig" kunskap i din situation för att kunna sätt mig in i den helt & hållet.
Kan du på något vis få in en advokat som kan dra ditt fall upp till rätten? Att ha mat på bordet är en rättighet. Det finns någon utväg, du, eller vi ihop, måste bara kämpa på för att finna den.

Tusen kramar, lilla hjärtat.

2014-09-10, 20:16:41      http://flikkand.blogg.se

Jättebra att du beskriver din situation så bra och detaljerat som du gör! Tyvärr kan jag bara konstatera att – efter din beskrivning – att du har att göra med en människa som inte mår bra och förmodligen inte är riktigt stabil, mentalt. Du kan ju inte "bota" den här människan, men det viktiga är att du inte känner dig personligt utpekad. Du har bara haft oturen att vara i vägen.
Det finns ingen anledning att vara hård eller elak mot en människa som uppenbarligen inte mår bra. Men tyvärr gör hennes agerande att du får ta mycket av den skit som sprids när fläkten sätter igång, som det brukar heta.
Men som jag tolkar det har hon inte speciellt mycket hårda fakta att gå på när det gäller ditt uppförande. "Spola i toaletten"? Ja, det gör väl alla?
Mitt råd är att du kan vända det här "knäppa" beteendet mot henne. Tala om för styrelsen vad du gör, lugnt och neutralt. Alla vettiga människor inser att den här "häxan" inte riktigt mår bra och är instabil. Du kan vara lugn och trygg.
Det viktiga är att du INTE ska känna dig utpekad. Detta har INTE med dig att göra. Du har OTUR som råkar ut för det, vilket inte gör saken mindre otrevlig. Men det ska du INTE ta åt dig av.
Polisanmälan? Nja, som jag ser det i nuläget har du inte mycket att anmäla. Den där människan är så uppenbart märklig att du har svårt att leda i bevis att det är förtal, trakasseri, hot eller något annat. Du kan däremot ringa polisen och berätta om vad som händer, kanske hittar du någon sympatisk tjänsteman (tjänstekvinna) som kan råda dig och vägleda dig till rätt beslut. Om du har en "frågande attityd" när du kontaktar polisen så är de ofta väldigt hjälpsamma och kan bidra rent konkret hur du ska bete dig. Prova. De flesta poliser är väldigt trevliga att prata med och vill verkligen hjälpa till.
Tack än en gång för din beskrivning! :-)

2014-09-10, 20:54:28     

Ursäkta att jag gör en kommentar till. Men jag har följt en del bloggar under en tid och jag kan bara säga en sak: läs allting som "JuliaJ" skriver väldigt, väldigt noga. Hon är en oerhört klok person, trots sin relativt låga ålder, och allt hon skriver ska man läsa minst två gånger! :-)

2014-09-10, 20:57:40     

fina fina fina lilla du. du måste ta hand om dig. du förtjänar mat, du förtjänar att må bra. om jag kunnat slå ana i facet då kan du med knocka henne! jag tror på dig. gått upp 10 kilo och är ej förlamad i benet längre min mens e nästan tillbaka och jag mår så bra! hoppas verkligen du får uppleva den känslan nbågon dag! det är underbart o du om ngn e värd det<3 ta hand om dig. o om du inte vill kämpas för dig, tänk på alla nära som håller dig kär. puss o kram. never give up!!!

2014-10-27, 02:11:21      http://nattstad.se/ellacornelia