Imorgon är en ny dag


Ingenting som lockar att se på tv. Ändå står den på lite i bakgrunden, som sällskap..
Åh, jag känner nästan lite pirr i magen av Puhs lek med fjärilen!
Imorgon är det en ny dag, men allra mest ett nytt år. Ett tydligt avslut på detta året och chansen till att
få någonting långt ifrån det gamla, Chansen att fylla dagarna med vad jag vill och andas ny luft.
Jag vill hoppa och skutta så mycket jag vill utan att behöva förklara varför.
Ta vara på tiden så gott jag kan!
Försöka, försöka känna frihet.. visst måste den finnas även för mig?
 
Detta året har börjat med att jag mådde fruktansvärt dåligt och allting var kämpigt. Allting!
Mamma satt hos mig väldigt mycket under hela året. Våren kom och sedan sommaren som jag hade
förhoppningar på, men det blev grå och regnade mest bort. Anorexin tvingade mig till att motionera
allt mer och en dag när jag svimmade, bröt jag handleden. Akuten med gips och opereration, fem
långa stift som skulle stärka skeletten som var så skört. Fortfarande jobbar jag med att bygga upp
kraft, rörelseförmåga. Värker.
Tröttheten är min ständiga följeslagare. Tillbringar mycket tid under min filt i soffan.
Jo, jag skaffar en liten hermelinkanin under våren!
Sedan fortsatt kamp.. med allting..
 
Nu sitter jag här, måste våga tro på att det kan bli bättre.
Önskar er alla ett Gott Nytt År!




Önskan


Sitter du med torkade tårar på kinderna och drömmer bort till det som borde varit?
Ihopkrupen med knäna under hakan, söker trygghet?
Viskar du ord med trött röst, samtidigt som ditt inre ekar?
Är du en utav dem som skulle göra vad som helst, bara du fick bli lycklig.. för en liten stund?
 
Jag önskar att jag kunde hjälpa dig upp, bli stark och fri.
(kramar mina knän under hakan och drömmer mig bort..)
 
Imorgon är det nyårsafton. Mamma kommer förbi en liten stund under dagen, sedan kommer jag
att sitta ensam. Det blir Tintin och jag, lite kaninmys i soffan kanske. Några jobbiga stunder blir det
säkert, ensamheten blir påtaglig. Några nyårslöften har jag inte, men en önskan.
 
Att kunna ta vara på dagen och stunden, göra saker som jag vill.
(................om min lilla ärthjärna kan komma ihåg det, anorexihjärna som en myra!)
Strax ska jag lägga huvudet på kudden och vila. Tränga bort alla tankar som vill få mig att
försvinna.




Följer du med?


Har inte mått bra på länge nu.
Slåss med mig själv utan att nå någonstans. Det är okej att må dåligt, men jag är trött på gråten.
Snart vänder jag blad i boken och då vill jag fylla den med någonting annat. Följer du med mig
eller stannar du kvar och ser min ryggtavla försvinna bort?
 
Jag klarar inte av detta själv och inte vet jag heller hur hjälpen ska se ut. De vill höra orden ifrån mig,
men inte kan jag ge ett svar när allt är kaos och tårar. Jag har haft en enorm trötthet i kroppen
den senaste tiden. Ganska länge egentligen. En sådan trötthet som får alla ben i kroppen att värka,
vilja gå av. Falla isär. Hjärnan blir iskall och blicken svart när jag rör mig. Ser stjärnor.
Vill sova så fort jag får tillfälle eller så snart jag kryper ihop i fåtöljen.
 
Nej, jag säger inte så mycket om det. Tystnaden är mitt främsta språk.
De säger att jag blir allt magrare, men jag vet inte. Känns inte så..
Måste klara det här! Måste klara av att slå ned anorexin!




Snöängel


Träffat mina söta brorsbarn. Älskar dom!
Snart är detta året slut, räknar ned dagarna och nog skulle jag vilja radera mycket av året..
Önskar mig liv. liv. liv. Liv.
Sluta vända mig själv ryggen och sluta titta i backen så fort spänningen visar sig.
Jag har ingen aning hur jag ska klara av det, men jag önskar ialla fall.
 
Mycket i tankarna..




Tomten jag vill ha en riktig jul


Snön ligger tjock på gator och torg
julaftons morgon ska jag köpa mig en gran
människor springer om varandra
åh, det är jul i stan.
 
Istappar hänger ned från taket
det knistrar så skönt under mina skor
jag tror på tomten att han kommer hem
dit där jag bor.
 
Tomten jag vill ha en riktig jul
en sån som man har när man är liten
tomten jag vill ha en riktig jul
jag vet att du inte gör mig bresviken.
 
Tissel och tassel, pyssel och prassel
det pirrar i magen bakom stängda dörrar
goda lukter i hela huset
åh, och änglaspelet snurrar
 
Stämsång och fackeltåg som lyser upp mörkret
bjällerklang och slädfärd under månens ljus
det är en riktig jul för mig
åh, och julefrid i alla hus.
 
Tomten jag vill ha en riktig jul
en sån som man har när man är liten
tomten jag vill ha en riktig jul
jag vet att du inte gör mig besviken.
 
Istappar hänger ned från taket
det knastrar så skönt under mina skor
jag tror på tomten att han kommer hem
dit där jag bor.
 
Tomten jag vill ha en riktig jul
en sån som man har när man är liten
tomten jag vill ha en riktig jul
jag vet att du inte gör mig besviken.
 
Ute yr snön ned längs taken och lägger sig som ett täcke över marken. Alla träden är vita och
jag nästan känna kylan bita i mina kinder. Imorgon är det julafton och jag ska ned till mamma
en stund. Försöker att se det positivt, att det ska gå bättre än vad det gjorde förra året.
Ser framemot att mysa med tvillingbrors små killar. Måste sätta mig och slå in mina paket.
Hoppas, hoppas att papper och band räcker till.
Pyntat klart här hemma. Mamma hjälpte mig att bära upp ifrån förrådet, annars hade jag säkert
svimmat och krossat allting. Sedan satt jag ihopkrupen och sov i fåtöljen mest hela dagen.
Åt lunch med henne..för min del var det vanliga.
Salladskål, 2-3 körsbärstomater, 2-3 champinjoner och kokt blomkål.
Mamma åt Nasi Goreng.
 
Imorgon är det julafton och jag känner lite pirr och oro i kroppen.
Snart ska jag säga hejdå till dagen. Så rastlös..
 
Känner mig störst i hela världen!




Tipp tapp tipp tapp


..tippe tippe tipp tapp.. tipp tipp tipp.
Så har julgranen fått lite kläder. Lite julkänsla.
Mindre än en vecka kvar tills julen är här på riktigt.
Försöker tränga undan känslorna, men det kan väl inte bli lika ....tårfyllt som tidigare år?
Nej jag ska klara det, på mitt sätt.
Mamma har köpt hem blomkål och sedan blir det grönsallad och tomat, gurka.
Har så svårt att synas bland andra, även om vi inte blir lika många detta året och som mamma sagt
så kan jag dra mig undan, om det blir för svårt. Tårarna. Oron. Ångesten.
 
Julen är för många en tid med glädje.
Ser fram emot mina små syskonbarn och resten av lilla familjen. Fasters gullefjun. Mosters fina.
De andra bitarna önskar jag att jag kunde ta del av, som julspelet. Någonting alla reagerar över, de
kan inte förstå hur jag känner, men jag ska försöka.
 
Skakar min snöglob och ler. Älskar dessa mysiga ting.
Under juletid får vi alla vara små.
 
Sovit mycket idag. Jag har inte känt mig riktigt säker på att vara uppe så mycket alls.
Glad att de ömtåliga små glasänglar, glasistappar och små prismor i granen inte ramlade i golvet.
Kulor i rött och guld blandat med tyllrosetter i guld. Så blev min gran.
 




Andas lugnt.. andas lugnt.. andas


Jag har satt mig nu efter en dag med förvillade tankar och tomma känslor.
En sådan dag när jag trängt undan mig själv och sedan plötsligt vaknat till för ett ögonblick
och inte ha en aning om vem jag är eller hur jag kom dit jag var, dit jag är. Skrämmande.
De stunderna vill jag bara försvinna härifrån, klarar inte av detta längre.
Orkar inte!
 
..men jag vill. Jag vill känna mig fri. Andas.
 
Försöker intala mig om att jag inte blir fet om jag äter en clementin. Det är inte farligt, för visst
har jag inga sådana tankar om någon annan äter det eller en BANAN, hemska tanke!
Varför kan jag inte förstå att det är hjärnspöken, anorexispöken i min knäppa hjärna?
Varför skule min kropp reagera på annat sätt än hos någon annan?
 
Andas lugnt.. andas lugnt.. andas lugnt.. andas. Släpp kontrollen loss. Andas lugnt.
(paniiiiiik och krossade händer i väggen)
 
........................kanske ska jag försöka att börja skala en liten clementin?
Om jag inte vore så tjock redan. Jag är rädd för att jag redan har förlorat mig själv.




Fölåt lilla mig..


 
Sluta slå på dig själv..........................................................
...........................................................................................................
.................................. sluta slå...................................
..........................................................................................
..............................................................................................
................................. snälla..
sluta slå på dig själv.
 
Jag är inne i en cirkel av sömnlöshet, suck. Trots att jag egentligen är helt slut i kroppen och
tankarna ligger i dimma, så kan jag inte komma till ro. Imorgon är en ny dag och då ska jag
återigen försöka vända blad. Ta mig framåt istället för bakåt vore skönt.
 
Kram alla fina!




Känsla av snö


 
Jag vet inte varför jag ständigt har denna känslan av vilsenhet. Ensamhet och rädsla.
Kommer det alltid att vara såhär?
Älskade mamma träffar jag nästan varje dag, om inte annat så blir det ett par tre gånger via telefonen.
(jag bär på en rädsla den dagen hon inte längre finns..)
Visst ingen vet hur morgondagen ser ut, men detta är en stark oro inom mig och jag kan inte bli fri
ifrån den. Jag försöker att ta en liten stund åt gången. Andas lugnt och stilla. Samtidigt som jag
springer omkring likt en liten vilde i själen.
 
Idag är dagen då min äldsta syster skulle fyllt år. Saknar......................................................
........................................................................................................................ förlåt.
Det är så mycket som jag skulle vilja tala om för dig. Så mycket som jag vill prata med dig om, så
mycket som du borde få veta. Jag vill bara vara nära dig igen, så som det en gång var, men nu finns
du inte längre här. inte på ett sätt så att jag kan greppa tag och aldrig släppa taget.
Tänker på dig ofta och är det inte så att du finns här ändå?
Om jag kunde byta plats med dig.
 
Nu har det kommit snö och det har varit som ett sagoland idag. Gnistrande snö och allting ligger
under ett vitt täcke, det är endast någramänniskor i kulörta jackor och en liten hund i koppel som
bryter av det vita. Jag vill springa bort, men benen snubblar under mig.
När jag satt inne hos en vän fick jag en så obehaglig känsla, som om "jag" inte längre fanns.
Hittar inte ord att förklara, men det är väldigt obehagligt och det blir så påtagligt hur svårt jag har
äta och dricka. En del säger att hungern alltid finns, men nej så är det inte för mig. Törsten!
Törsten är plågsam. Att vara så¨törstig, SÅ TÖRSTIG och INTE VÅGA DRICKA!
Jag vill dricka flera liter iskall funlight och knapra isbitar, men hindras av ångesten. Tjock-känsla.
Om jag dricker så mycket.. då borde jag vakna imorgon och vara mycket tjockare.
 
Snart är det julafton och jag vill klara av den. Oron finns här.
Nyår?
Troligtvis ensam då mamma kanske ska iväg själv.
Nu ska jag mysa lite med min lilla hermelinkanin Tintin. Hon är så mysig lill-tjejen.