Sommarleende.. pyssel och smygtitt
Solen tittar lite tveksamt fram ett ögonblick. Svensk sommar.. jippiiie (eller inte), men den har tagit sig lite i kragen så några fräknar kan räknas. Satt uppe i natt med olika pyssel och nu ångrar jag att jag just då önskade att det skulle bli ett skyfall av regn idag. Större delen av dagen har bestått av "äckligt regn". Ja, det är vad jag kallar det som kommer ifrån alla håll och kanter. Bättre så det vräker ner. Sitta och lyssna på och känna doften av ett sommarregn. Sommardusch och därefter en strålande sol.
Varför jag i ett snurrigt ögonblick önskade regn?
...för då kan jag pyssla i lugn och ro. Ingen press på att vara ute.
Om jag ångrar mig? behöver säkert inte svara på den frågan..............
Så rastlös och tankar som inte vill sitta stilla, men jag lever för er som skrivit både här och där och varit oroliga.
Förlåt om mina tidiga inlägg fick er att tro att jag gick och hade självmordstankar. Behövde få ur mig lite känslor och det finns saker som fortfarande sårar. Tids nog ska jag berätta.. förstår inte hur någon kan såra en vän på det sättet att jag känt mig värdelös, utanför och meningslös. Varit djupt deprimerad.
Förlåt om mina tidiga inlägg fick er att tro att jag gick och hade självmordstankar. Behövde få ur mig lite känslor och det finns saker som fortfarande sårar. Tids nog ska jag berätta.. förstår inte hur någon kan såra en vän på det sättet att jag känt mig värdelös, utanför och meningslös. Varit djupt deprimerad.
Kan inte säga att livet är tip-top, men jag kämpar.
Så till mitt lilla pyssel under två sömnlösa dygn. Skulle gjort någonting helt annat när jag ville testa ett nytt alternativ. Så roligt att jag ensam satt med ett leende över hela ansiktet.
Hoppas, hoppas att det blir uppskattat. Mamma ska ta med det till ett dop om två timmar.
Lilla Lova ska tösen heta. Lova Carina :)
Carina efter min änglasyster som lämnade oss efter en kamp emot sin cancer.
Saknar dig så otroligt mycket, älskade syster!
Redan när jag fick en inbjudan var jag rädd och tveksam om jag skulle klara att vara med. Om jag skulle orka.
Har så svårt med stora träffar, födelsedagar, julafton och liknande. Jag finns där, men ändå inte.
Har så svårt med stora träffar, födelsedagar, julafton och liknande. Jag finns där, men ändå inte.
Nu har jag pratat med Lovas mamma och hon förstår. Kommer att ta igen det tusen gånger om. Inte kunnat ta ett endaste foto på lilla solstrålen eftersom min kamera har strulat. Kände bara att det det också.. fått mer än nog av motgångar under senaste året. Så häromdagen testade jag att fotografera det jag gjort.
Den lever, kameran lever.. och våga inte dö ifrån mig igen!
Här kommer en liten smygtitt på en del av resultatet.
Våga tro på att du är värdefull för någon.
KRAMAR
KRAMAR
