Ett litet avtryck på gräsmattan som ett minne att jag varit där

 
Hur säger jag tusen tack för att ni finns även om jag är osynlig ibland, kanske lite för ofta och för mycket för mitt eget bästa egentligen? Jag är bara så glad över alla era fina ord som ni lämnat efter er här. Ni lämnar stora vackra avtryck i mitt hjärta! Själv så känner jag mig mer än osynlig, hur nu det kan vara möjligt, men ändå.
Det är kämpigt nu, otroligt kämpigt och jag undrar tusen gånger om dagen om det någonsin kommer att kännas riktigt bra. Annars sover jag mest, dag som natt. Timme efter timme.
Flyr ifrån alla tankar och känslor, oro och ångest, ensamhet och saknad. Allra mest över just gråten.
Jag mår helt enkelt inte alls bra.. därför har jag heller inte haft någon ork eller lust att ens göra någonting.
 
Flera gånger så har jag satt mig framför datorn och tänkt skriva ett inlägg, men slutar alltid där. Hur roligt är det på en skala att återigen läsa om mina tankar som alltid fastnar i ett enda kaos? Nu ville jag i alla fall lämna ett litet avtryck i gräsmattan. Ett sådant som försvinner lika fort som det dök upp.
 
Ville bara säga tusen tack för att ni finns och att jag finns kvar här.. någonstans.
Alldeles för omskakad bara. Någon trampade på mig för hårt så jag har svårt att resa mig upp igen, men visst är det väl så att hur hårt någon än trampar sönder den där allra minsta lilla sköra blomman så en dag, till slut..
så vecklar hon ut sig igen och vågar sträcka sig uppåt? Säg att det inte är inbillning för vad har jag då kvar att hoppas på om det inte vore sant.
 
På måndag är det begravning också. Har inte bestämt hur jag ska göra än för ensam vill jag inte gå och absolut inte med någon här i huset! Vet inte ens om jag skulle orka av flera orsaker, men jag får tänka och känna efter lite till. Ingenting som jag måste bestämma just nu, gör väl allt för att inte tänka på det. Först nu som jag klarar av att titta på hennes fönster med neddragna persienner, men jag vill inte tänka på att hon inte finns där.
Jag orkar inte sakna henne så mycket som jag gör!
Kroppen orkar mindre och mindre. Mitt hjärta är trasigt och jag vill gråta, men stänger inne precis allting.
Jag mår inte ett dugg bra längre..
 



Juliaj

Bästa vän, hösten kommer bli vår. Vår tillsammans. Den kommer bli bra, precis så som vi tänkt oss. Magisk. Med en tekopp i handen kommer vi sitta och titta ut genom fönstret och se himmeln släppa sin tyngd. När himmeln gråter sitter vi och ler. Vi ler genom vänskap och vi ler med en styrka i blicken. Vi ler därför att vi är inte en av dom som behöver gråta i harmoni med regnet, vårt stormväder är förbi.
Vi har suttit i samma båt men är numera på två olika hav. Bästa vän, det är dags för oss att återförenas, skapa nya minnen, vackra minnen. Minnen som vi vill minnas.

Alla världens kramar till dig <3

Svar: Åh du är så underbar vännen <3 Tack för att du hjälpte mig igenom den sena kvällens alla känslor. Vet inte vad jag skulle göra utan dig och ja hösten kommer att bli vår! Så otroligt fina ord och jag gråter glädjetårar över att ha dig och jag längtar så efter att fylla på med nya vackra minnen istället. Tillsammans med just dig! Älskade vän du är bäst <3
Lilla hjärtat

2014-08-06, 23:24:31      http://juliaj.se
deniiise :)

Du är en sådan otroligt fin människa vännen, det ska du veta. Alla de fina orden du alltid skriver till mig, det värmer något enormt. Jag hoppas du kommer ihåg att påminna dig själv om hur värefull du är för precis allt det du säger till mig, det borde du säga till dig själv också. Du är en unik, underbar människa.

Åh okej. Du får mer än gärna mejla mig & förklara. Jag vill så gärna hjälpa dig, på något vis. Skriver min mejl häruppe, bredvid mitt namn.

Försök tänka på alla positiva minnen du har med dina goda minnen & försök vara glad över att ni faktiskt fick lära känna varandra & fick den tiden ni fick ihop. Jag vet att det gör ont men det går, du klarar det. Jag tror på dig.

Kramar

2014-08-07, 08:36:16      http://flikkand.blogg.se
Anonym

Hej

Svar: Hej på dig.. vem du nu är :)
Lilla hjärtat

2014-08-07, 10:02:38     
Nathalie

Kära du! Åh vad jag önskar jag kunde krama dig och få bort all smärta du bär på!
Kan din mamma kanske följa med på begravningen? Så du slipper gå själv om det känns jobbigt <3
Kram<3

Svar: <3 tack fina dig! Mamma kan inte den dagen och jag vet ingen annan som kan det heller.. är mest ensam annars också. Vill verkligen inte gå ensam, orkar inte det.. skulle bryta ihop totalt. Sedan vet jag inte ens om jag är ens orkar när jag mår så dåligt redan ändå. Ska skriva ihop ett brev och göra ett kort, med dikter och annat som kommer läsas upp på minnesstunden efter begravningen. Inte bestämt vem som kommer att läsa upp det, men troligtvis hennes ena barnbarn. De vet redan om det och har sagt att det gör de gärna. Någonting ifrån mig..
Kram <3
Lilla hjärtat

2014-08-07, 10:48:37      http://envanligovanlignathalie.blogg.se
Sessie♔ᴳᴽᵀᴱᴮᴼᴿᴳ

Det är fint att höra ifrån dig också. Däremot inte lika kul att höra att du mår så dåligt som du gör.

Jag ska absolut inte säga att det är inbillning. Självklart måste vi fortsätta tro att hur hårt någon än trampar på den där lilla sköra blomman så vecklar hon en dag ut sig igen och vågar sträcka sig uppåt. Det bara måste vara så.

Hur jobbig en begravning nu än må vara så hade jag om jag varit du gått dit. En chans att få ett fint avslut och säga adjö. Men orkar du inte så gör du inte och då kan du ju alltid tända ett ljus hemma och tänka fina tankar om henne ändå.

Va rädd om dig och du, ge aldrig upp.
kramar

2014-08-07, 14:56:04      http://sessie.se
Ida

Har du ingen att prata med? Att gråta ut hos? Du ska verkligen inte behöva vara ensam med all din sorg och ditt kämpande 💜 Jag tror att du en dag kommer blomma ut och lysa i rabatten som en stolt solros :) Ge aldrig upp! Kram

Svar: Nej, jag har inte det.. mamma vågar jag nästan inte ens säga att jag mår dåligt till eller vad som rör sig i mitt huvud. Då bryter jag ned henne och ger mig skuldkänslor över att jag mår så dåligt. Jag vill bara få gråta ut hos någon, få vara så liten som jag känner mig.Tack rara dig.. <3 Undrar hur lång den solrosen skulle bli, jag är ganska nöjd med mina 1.74m över havet :)
Vi kämpar tillsammans!
Kramar @->->---
Lilla hjärtat

2014-08-07, 19:26:42      http://iminetta.blogg.se
deniiise :)

Om du bara kunde förstå att vi finns här för att du förtjänar att må bra, att vi skriver till dig för att du är en fantastisk människa.
Jag har läst, & gråtit til ditt mejl, vännen. I din inkorg väntar nu ett svar. Tack för att du tog dig tid att skriva.

Jag tror på dig & de som inte gör det, skit i dem. Du är stark . Du har gått igenom så mycket & du ta mig tusan ska du klara av detta med. Det är din tur att vara lycklig nu.

Kramar.

2014-08-08, 08:02:46      http://flikkand.blogg.se



NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR