Jag har aldrig vågat göra som de säger även om jag aldrig slutat be om råd. Det kan gå dagar och veckor utan att jag vågar höja min röst lika mycket som jag borde. Jag vet att jag lätt fastnar i min egen fälla och allting som jag borde sagt ligger och gror i sin egen ångest. Jag måste lära mig att ta lika mycket plats som alla andra och allt jag önskar är att jag vågade lita på andra, då när livet för första gången balanserade på en tunn lina.

En lek på liv och dör, jag förstod det inte då.

Jag är den jag är och jag önskar att jag betyder lika mycket för dig som du betyder för mig.

Du behöver inte förstå så länge du inte lämnar mig ensam igen. Snälla stanna kvar för det är nu som jag behöver dig minst lika mycket. Om inte mer.

 

Det är svårt att våga balansera rätt när jag står på egna ben och vacklar. Inte så stark som du tror.

..men om du tar dig tid att titta bakom mina höga murar så skulle du se mig sitta där och vagga fram och tillbaka i hopp om att trösta mig själv. Rädslan finns ständigt närvarande. Att bli övergiven. Ensam.

Jag måste lära mig att jag är lika mycket värd som andra. Trots mina skavsår och mina brister, kanske just på grund av dem. Det är dem som är en del utav mig och jag vill bara få bli älskad och saknad, precis som du.

 

Tröttheten finns ständigt närvarande, men jag ska göra så gott jag kan att ta mig till lilla mamma senare. Syster och tvillingbror kommer också och killarna bus. Ett fasters hjärta kan inte bli mycket lyckligare än när jag har deras kinder emot min! Jag ska nog vila en stund innan dess, även om oron vill driva mig ut. Rörelse.. rörelse.

Det leder ingen vart, så jag måste intala mig att det är vila kroppen behöver allra mest.

Idag är det en ny dag och jag vill att den ska bli så bra som möjligt. Det gäller att ställa mig rakryggad upp och viska (lite försiktigare än ni skulle gjort..) att jag är fin precis för den jag är.

 

Det gäller att skaka av sig alla andra tankar och känslor!

Vi får göra det tillsammans.

Jag är så rädd för att du aldrig behöver mig lika mycket som jag behöver dig. Att bli bortglömd när jag stänger in mig i mig själv, men det är då jag behöver få höra att du behöver mig. Jag vill känna att jag är viktig, lite.. lite viktig för någon.