Tröttheten har styrt det mesta en tid nu. Tröttheten och alla tankar. Vilken plats är till för mig, eller finns det ingen plats.. ingen mening? Solen har tittar fram så det har blivit lite vila på balkongen. Härligt. Jag älskar solen och vet inte om det finns någonting som får mig att må bättre än just solen. Vänner och de som står mig nära såklart, men annars vinner solen med hästlängder.

Midsommarafton var jag hos min tvillingbror och när vi satt där vid bordet så kom tröttheten smygandes.

Åt min sallad och blundade lite, för ett kort ögonblick. Somnade. Kunde inte hålla huvudet uppe, så där satt jag en stund och sov innan jag kröp in till soffan och somnade om. Tror att jag låg där ganska länge helt omedveten om vad som hände omkring mig. Tydligen så finns det mycket sömn att ta igen. Solen tittade fram igen tills det blåste och regnet kom. Svenska midsommar eller vad?

Vissa dagar har jag tyckt mig se någon alldeles för smal person i spegelbilden, tills stunden därefter förvrängts till helt otympligt tjock och ful. När ska jag lära mig att tycka om mig själv för den jag är?

 

Jag längtar efter en riktigt varma och soliga dagar. Längtar så det skaver lite i hjärtat.

Behöver gå till tandläkaren, men ingen chans att jag har råd till det så ibland vill jag bara ge upp.

..får hoppas att det blir bättre väder imorgon. Alldeles för kallt och trist idag. Det blir en krypa under filten dag med några tidningar. Kan kännas gott det också. Försöker att hålla humöret uppe.