Jag vill blanda ihop alla mina känslor, alla mina tankar, alla oskrivna ord. Skaka om dem som
akvarellfärger i ett vattenglas tills allting blir helt kristallklart. Så att jag kan tänka klart, se mer tydligt hur
allting egentlign är eller borde vara.
Nu blir allting ständigt fel och jag känner att jag har tappat bort mig själv på vägen.
Rusat iväg så fort jag vaknat, utan att ägna en sekund åt att känna efter.
Jag vill blanda ihop alla orden eller bara några få. Lyckas få tillvaron att verka aningen mjukare.
Allt hårt skulle bli mjukt och lättare att hantera.
Kan inte låta bli att undra om det inte vore lättare att bara gå?
Just nu, just ikväll vet jag ingenting om någonting.
Bara att jag inte klarar av att se min egen spegelbild!
Klarar inte av känslorna som avspeglar sig med den..
