Jag står inte i dina skor
Det är som en diagnos
hur du sätter ord på vad jag gör
små hål i mitt hjärta
och det jag inte säger förklarar mer än mina ord
vi trängs inom samma radie fast jag står
lite längre bort och du står upp, slår tillbaka
jag kanske inte riktigt orkar
något slags löfte spricker
det velar i nerverna
det heter så mycket numera
ångesten
smärtan
när ränderna går ur och målar in mig i en ruta
jag har inte mod nog att förklara
på det här språket
i flera mil har jag vänt mig om
och du kanske förstår
men du vet inte
känslan
för du har den inte
den har jag
och bara för att jag gör precis som du gjort
så känner jag inte som dig
jag mår inte som dig
och jag använder inte
din syn
jag tolkar världen objektivt
placerar livet i olika fack
du lyckades tränga undan helvetet i tid
men jag står inte i dina skor
jag står i mina
och jag har inte
växt ur dom än

