Gryningsljus
Lyckopiller saknas. Starkt behov. Saknas, saknas!
Jag vill vakna upp i en värld där gryningsljuset skimrar i guld.
Känna skutt och hopp, liv och glädje långt bortom anorexins djupa ångest djup.
........endast för en liten stund, ett kort ögonblick. Är det en dröm, kommer det alltid att vara en dröm?
Tittar på pillret i bokhyllan som ligger där oskyldigt, men ändå inte.
Jag vet att jag behöver den inatt, men klarar jag av dagen utan den extra guldjuvelen?
Tanken på att ens gå upp ett gram känns OMÖJLIG!!!
(du måste gå ned i vikt, måste, måste, men ändå så vill jag ta mig ur dessa tankar)
ANOREXI JAG HATAR DIG FÖR ATT DU ÄLSKAR MIG!
men visst ordet kärlek passar inte in alls, men ändå, hon snärjer mig fast.
Igår var vi ute på en dagstur kring gamla stigar och grusiga slingriga vägar. hantverksbodar,
småhamnar och träffade på gamla kära vänner. Det var jag, mamma och två vänninor till henne.
Hur är det möjligt att jag är sååå mycket fetare idag utav en dagstur i sommaren?
Min starka känsla.
Ge mig glädjeskutt och gryningsljus som skimrar i guld.
Hoppet är det sista som överger en.
Etiketter:
Anorexi 
Att kämpa för livet Bilder Känslor Livet Tankar Vakna upp i min verklighet Vilsen i mig själv Vänskap Våga tro på en förändring
Att kämpa för livet Bilder Känslor Livet Tankar Vakna upp i min verklighet Vilsen i mig själv Vänskap Våga tro på en förändring
