Lyfta någon högt
Dina händer var alldeles för nära mina
för att du bara skulle kunna släppa allt och gå
bara släppa mig
det går inte att lyfta någon högt
och sedan bara ta ett steg åt sidan, vända sig om
vända sig bort
du borde insett att jag skulle falla
att jag skulle ramla ner i dina fotspår
ramla ner där du nyss stod
och du borde insett
att gruset på marken
inte bara skulle lämna märken på mina handflator
Landningsplats i din hand
Öppna fönstret
den ljumma nattluften är nyfiken
låt himlavalvet stirra in och låt
fallande stjärnor finna en
landningsplats i din hand
öppna ögonen
och våga lita på att någon
finns kvar och fångar
dina ensamma tårar
i din hand
Ett penseldrag i tårar
Och jag grät aldrig de där borttappade tårarna
faktiskt
jag målade min kudde med dem
ett unikt konstverk för varje natt
som alltid bleknade och försvann vid gryningen
och det verkliga livet
penseldrag med svarta ögonfransar
med färger i grått
som fick allting att spraka av tomhet
ett a n d e t a g
och jag andas ut liv över det
för att försöka stryka ut spåren
av mina bitmärken i det tunna tyget
en i n a n d n i n g
och jag upphörde att vara konstnärinna
fram till nästa natt
då jag grät ditt konstverk återigen
Hjärtat i ett snöre
Insåg du någon gång
att jag älskade dig
på riktigt
så att det kändes så där äkta
du vet
det skaver lite
när jag vrider på huvudet
ca 360 grader
på ett ungefär
för jag måste alltid se
om du vandrar bakom mig
så där som
jag föreställer mig
att du alltid gör
inga fotspår
leder i cirklar kring mig
fastän tanken ständigt
kretsar runt mig
du vet
huvudet ur led
och hjärtat i ett snöre
från min fotled
släpar det efter mig
i smutsen
skrubbar bort gamla spår
till färska
nya samlingar
så där
du vet
Du ger mig dina andetag av liv
Du dansar mellan livets alla bekymmer
och dricker dig berusad på glädje
mellan dina ord svävar melodier
som får leenden att tändas
dina dagar har aldrig varit långa
då intrycken avlöser varandra
och jag älskar hur dina ord alltid
gör det lättare att leva
vännen, du utstrålar liv och jag
kommer att snubbla över din handled
för dina upplevelser fyller böcker
som jag skriver i tystnad om nätterna
du brukar dela din tid med mig
hjälpa mig att se magin i livet
och när alla spår av lycka försvunnit
leder du mig till solskenet igen
utan dig hade jag förlorat livlinan
tappat tråden och hamnat fel
flera tusen gånger om
Såna där små ord av tomhet
Det är såna där ögon
man bara fångar en gång
som bränner hål och gör ont
det är såna där händer
som gräver gångar under huden
för att sedan lämna tomrum
som aldrig riktigt glöms bort
det är såna där ord
man behöver höra ibland
som skrapar insidan av tinningarna
efteråt
och ibland tror jag
att jag ger bort för mycket
- att jag försvinner
i väntan på att fyllas
Gångavstånd till regnbågen
Vi regnar ikapp på hösten
flyter ut över de gator
som egentligen var menade
för att ta oss hem
min kropp brister snart
och du har redan tejpat din
försökt hindra alla minnen
från att rinna ut genom såren
under mina naglar finns drömmar
jag skrapat loss från asfalt
i hopp om att finna någonting
som gör det enklare att andas
vår väg har bara återvändsgränder
ändå fortsätter vi framåt
och i väntan på solskenet
samlar vi färger
för att fylla en regnbåge
Hon är precis som jag
Hon är precis som jag
söker liv i begagnade ögon
och bygger upp himlar
av dammtussar
hon faller lika enkelt
skrapar knän mot asfalt
och rispar sina fingrar
mot tegelväggar
hennes ögon är röda
och jag tror att hon gråter
de nätter hon spenderar
ensam med ensamheten
ibland leker vi verklighetsflykt
med glömskan som destination
men våra resor slutar alltid
innan smärtan försvunnit
och jag har börjat tro
att vi blir kvar här
..och hon är precis som jag
det är därför jag valt
att kalla henne min orsak
Tändstickor dör om de försöker tändas
Ingen tror att hon vet
sådär exakt
hur långt man faller
innan man dör ut
hon är lite för mycket okrossad
för mycket rakryggad
och ingen tror
att hon vet sådär exakt
hur man faller
innan man fallit klart
hon är lite lagom skuren
i fel vinklar
och ingen tror
att hon vet sådär exakt
hur djupt man faller
innan man inte kan falla mer
hon är för lite bränd
lite för lite aska
i svarta kanter
hon är lite mer åt vänster
lite mer åt höger
lite mer i mitten
för att ni ska förstå
att hon är en bomb som när
som helst smäller
sönder sig själv
Mellan mina fingrar, mamma
Stressade fotsteg blir till klumpiga felsteg
mot den grusade vägen, mamma
min naiva blick söker svaret
innan jag ens fått frågan
och jag trodde jag höll livet
i mina händer, mamma
jag trodde att kontrollen
fick plats mellan mina fingrar
för jag har sprungit, mamma
jag har sprungit som en galning
för att komma ikapp
mina egna krav
men, mamma
jag orkar inte mer nu
för det räcker inte att bara
överleva längre
jag måste
leva
och vet du, mamma
det spelar faktiskt ingen roll
hur ont det gör att
släppa taget på riktigt
det spelar ingen roll
hur rädd jag är för att
falla
för att falla är faktiskt
ingenting
mot ett liv fullt av
lögner
Dina ögon skriker Saga
-Vad gör du Saga?
-Jag flyger.
-Du står ju bara här, kom nu vi går in, det är kallt här.
det var någonting i dina ögon igår natt
som fick mig att öppna mina egna
öppna mina sår och låta det skrika
låta dina ögon skrika när de såg
mig dö
igen
-Vad gör du Saga?
-Jag letar..
-Här finns ingenting att hitta, kom in till mig, snälla.
när du grep tag om mina beniga armar så ville
jag viska att egentligen hatar jag inte allt
det är bara som jag säger, men
din mun hindrade mig för
du grät och mumlade ohörbara saker
hela tiden
igen
-Vad gör du Saga?
-Jag skriker..
-Man kan inte skrika utan ljud, snälla kom hem nu, okej?
när mina läppar sprack för tvåtusenfemtonde gången
så tog du tag i mina revben och
snälla snälla snälla bad mig stanna
när min läpp sprack för tvåtusensextonde gången
så förstod du att allting
var fel
igen
-Vad gör du Saga?
-Jag väntar..
-På vad?
-På mig själv..
Ögonblick av lycka
För en kort stund fick mina tankar
dansa barfota i det gröna
sommargräset
jag släppte själen fri och lät den
leka bland lättvispade
augustimoln
odlade rosor på kinderna och strödde
glitter i mina ögon
lät vinden blåsa liv i min
trötta kropp
i några ögonblick log världen
mot mig
och jag vågade le tillbaka
Långa ögonfransar
Hon släpper tankarna ett tag
för hon fångar ändå alltid de dåliga
och hon låter dem flyga helt fritt
för hon vet att de ändå alltid kommer tillbaka
med munnen blåser hon varm luft på sina händer
och knäpper dem ett tag
för även om gud inte hör henne
så känner hon sig i alla fall lite varmare
och alla de kotor som frusit fast i varandra
håller ryggen rak trots att hela hon känner sig böjd
och hennes tjocka tröja gömmer allt det
som hon inte vill att andra ska se
och med sin näsa som ständigt pekar upp
men ögon som tittar ned
är det inte lätt att veta vad det är hon döljer
där under sina långa ögonfransar
Jag ser dina tårar i regnet
Om jag kunde
så skulle jag torka dina
o s y n l i g a
tårar
såna som bara kommer
på natten
när ingen annan ser
om jag kunde
så skulle jag smeka färg
på dina kinder
även om de är av
porslin
men det enda jag kan göra är att
måla stjärnor i dina
längtansögon så att du
gråter
stjärnfall om nätterna
när tårarna sedan har gråtits ut
så blanda dem med
aprilregnet
och hoppas på en bättre
morgondag
men det enda jag kan göra
är att hålla dig hårt
tills du får kraften
tillbaka
att jaga livet
jag lovar att aldrig
släppa taget tills evigheten
tar slut
och viska
att
jag ser dina tårar även i regnet
Det regnar i hennes ögon
Hon är som regnbågen
målad i himmelens alla färger
hon har skratt på
läpparna
och glädje i håret
hon har glitter i händerna
kärlek under fötterna
men bakom fasader av
färger och skratt
glömde ni bort
att det regnar i hennes
ögon
Aldrig tryggare
trots att revbenen lyste i alla ljus
knäna var som knutar på tunn tunn hud
och handlederna viktes likt
pappershus
var jag aldrig tryggare
trots att lyckan låg i nyckelbenens tunna natur
i ryggkotorna som skar i lakan
och i min alldeles egna hungerstrejks
trånga bur
var jag nog aldrig tryggare
i en falsk värld
Ni viskar andetag
a n d n i n g
som ett trasigt pussel
rörelser
förblindar oss
när smärtan kommer på besök
då inga andra gäster finns på listan
att kväva skrik
är vad vi roar oss med
att jag gråter är er hemlighet
för alltid gömd
försöker jag att a n d a s
Kurragömma med livet
Vad springer du emot under sömnlösa nätter
framtiden är oväsentlig, allting är nu
det hjälper inte att gömma sig under toaletten
tårarna hittar dig alltid ändå
tvingar dig att sluta ögonen i kramp
ett gift i kroppen
har du någonsin försökt skölja kroppen ren
i en storm av känslor
man blir aldrig ren
jag snubblar alltid när jag springer
i min säng under natten
i min dröm
som inte slutar när jag slår upp ögonen
mina händer ömmar efter varje natts utrymningsförsök
genomskinliga ögonlock som blöder
vid varje evighetslång blinkning
jag trippar på tå
för att undvika känslorna
leker kurragömma med minnena
jag räknar så långt jag kan
en omväg förbi dina händer inatt
ett brännmärke på min hals
ett överflödigt minne
har du någonsin ätits upp inifrån
på en enda sekund finns du inte
slutar existera
i samma stund som du ger efter
och blir verkligare för någon annan
när slutar man älska sig själv
och älska de stunder man inte finns istället
en maskrosprinsessas tårar
kommer alltid fortsätta finna henne
kom fram ifrån ditt gömställe
Fjärilsridå
Det har aldrig varit enkelt
jag har aldrig varit den starka
jag är en sån där som
gråter när ridån fallit ned
ljuset släcks och applåderna dör ut
jag är som fjärilen som
jagar ljuset om natten som
flyger mot glödlampan
om och om igen
bränner sönder sina vingar
varje gång
för jag lär mig aldrig
att fånga ljuset
Du och jag emot världen
Vi ville vara som lejon, du och jag
stolta och starka nog att
försvara det som är vårt
vi är så fruktansvärt trötta
på att snubbla runt
minns du när vi lovade
att skydda varandra med blod
och stjärnor och liv
du och jag emot världen
jag skulle andas mina sista andetag
bara för dig
du skulle ge upp dina, för min skull
minns du när vi lovade
att döda varandra om livet
blev för svårt
det är sex meter ner till avgrunden
inte tusen
men vi faller precis lika hårt
bara lit fortare
lite ondare
lite mer
det var du och jag emot världen
