Om jag tar ett litet steg

Jag är ledsen, men kan någon tala om för mig vilket håll jag ska gå?
Står på samma plats och rummens väggar snurrar snabbt runt omkring mig. Jag är fast i min värld
av ångest och skrik. Fredag kväll och det är nu som jag borde leva.. eller, nja vara lite mer som ni är.
Där ute, utanför min lilla instängda cirkel. Tårar, ensamma tårar.
 
Känner mig så vilsen, så vilsen.
Alla dessa åren med anorexin har gjort att jag förlorat mig själv fullständigt.
 
Jag vill bara få känna mig lite fri.
Jag är ledsen, men jag har det kämpigt. Fruktansvärt kämpigt.






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR