När hjärtat säger till så får huvudet säga vad det vill


Så har en dag snart tagit slut. Sommatider hej hej.. jag väntar på dig! Började som vanligt morgonen med att vilja vända om. Så trött att hela kroppen har gått i kors. Efter att tittat ut och sett ett lite halvtrist väder så kröp jag ihop under filten och skulle bara blunda en stund. Bara en liten liten stund för det där med att bestämma vad kroppen ska göra är totalt omöjligt. Speciellt att inte trilla omkull eller vingla på de mest pinsamma platserna.
Nej, nu var jag så trött att det inte fanns något val och inte fanns det tusen saker jag "måste göra på listan"..
 
Oops! Bortsett något försök att resa mig upp så vaknade jag strax efter kl.16 och var fortfarande trött.
Jag hann vid ett ögonblick känna solen emot mig. Mamma ringde någon halvtimme senare och frågade om jag tagit mig ut. Önskar så att jag kunde säga att jag suttit under ett träd, inne i skogen med kameran i handen eller med fotsulorna i riktning med en sjöutsikt. Hon sa att det varit riktigt varm och soligt hela dagen (okej jag fryser mest hela tiden.. men ändå) Imorgon måste jag sträcka ut kroppen i solen, så snälla låt det inte bli grått och regnigt. Jag önskar mig sol och värme!
Drömmen kan ingen ta ifrån mig.. det är precis vad det är. En dröm.
Så min dag har varit dolt under mina ögonlock hela dagen. Någon mer som har väldiga problem med att logga in numera? Jag brukar ha ett tålamod, men att ständigt bråka och göra nya försök femtioelvatusengånger så vill jag mer än gärna kasta hela datorn i väggen. Hoppas att ni har lite tålamod.
 
Så många tankar som vill och behöver få komma ut. När ska det bli min tid att få leva?
LEVA PÅ RIKTIGT.
 



Denise

Åh, ja jag fick ditt julkort vännen! Försökte leta upp din blogg & tacka men lyckades slarva bort den från mitt bokmärkesfält, så himla tråkigt! Därför blev jag extra glad nu när du skrev, hiihi. Men blev superglad , du är så söt!
Tentan är inte förrän på fredag så får ha lite ångest ett par dagar till, hahah.. Sen har jag dock en fin helg framför mig så förhoppningsvis kan jag få njuta av det sen (om tentan går okej det vill säga..)

Ser framemot ett brev från dig sötis. Kom & tänka på en sak bara, jag vet att vi diskuterade för ett tag sedan det här med att du inte får försörjningsstöd eller hur var det? Jag läser juridik nu & har gjort många veckor så om det är så blir jag upprörd för JAG VET nu alla dina rättigheter, vännen. Kämpa.

Kramar

2015-03-25, 18:36:52      http://flikkand.blogg.se
Jonna

Din tid att få leva är när du har bestämt dig för att leva, att sova bort dagarna på grund av svält är inte att leva. Kram och hoppas att du väljer livet.

Svar: Hej :)Jag kan inte styra över min sömn eller trötthet. I perioder så sover jag ingenting alls på flera dygn och sedan vänder det till tvärtom. Då går det helt enkelt inte att hålla ögonen uppe. Kan skriva ett inlägg om det framöver..
Jag vill leva!
Kram <3
Lilla hjärtat

2015-03-25, 19:36:19     
Marcus

Det är aldrig försent att börja leva, bara du själv bestämmer dig för att göra det som Jonna säger. Min räddning när jag var mobbad och utfryst av alla under en lång tid var att bara leva i nuet. Ut i naturen och bara lev i nuet och låt allt från de förflutna glömmas bort och för stunden inte oroa sig för framtiden. Hoppas verkligen du väljer att leva! Kram jag tror på dig!

Svar: Tack för att du tror på mig! Om jag kunde trolla så skulle anorexin flyga långt, långt härifrån. Så tåkigt att du blev mobbad i skolan för det är någonting ingen ska behöva gå igenom. Hur gjorde du för att leva i nuet? Det finns så mycket som jag önskar att jag kunde göra. Så många tankar om hur dagarna och livet skulle se ut.. men det finns saker som låser mig fast hur gärna jag än vill att det vore annorlunda. Jag vill lyfta på telefonluren och säga "hej kom ut och lev tillsammans med mig!"
Lär mig hur jag ska få vingarna att bära mig.
Kram :)
Lilla hjärtat

2015-03-26, 18:03:33     
Mia

Jag kan bara hålla med de andra, din tid kommer när du bestämmer dig för att börja lev. Ingen annan kan göra det åt dig <3
Kramar

Svar: Vännen.. du vet att jag vill leva. Att jag vill bli fri ifrån anorexin, du vet också att jag kämpar över att ens ha råd med mat.. Så hur ska jag kunna leva fullt ut då?Bryts ihop snart och om nu alla som inte tror att jag vill, som inte tror att jag kämpar så gott jag kan. Det är bara att fylla kyl, frys och skafferi åt mig för det ekar näst intill tomt... men jag får leva på luft och drömmar. Gumman jag vill leva!
"Ingen annan kan göra det åt mig... är jag då för svag för att klara det på egen hand?"
Ensam är inte stark!
Kramar om dig <3
Lilla hjärtat

2015-03-27, 10:46:53     



NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR