Att springa i uppförsbacke

Vad är det egentligen som jag gör med mig själv? Jag borde kanske ge mig själv en kickspark där bak och vakna till eller är min spegelbild lika stor och tjock som jag ser den. Jag är förvillad minst sagt och vet inte på vilket ben jag ska stå. Medans jag kan se på andra som äter utan ens tänka på varför, de bara gör det. Så sitter jag och har ångest över några fåniga pärltomater, vilka jag för tillfället fått som någon trygghet. Ändå kan inte trygghet innebära ångest! Hur knäppt är allting!
Fastän jag springer i uppförsbacke så vet jag att till slut så landar jag med ansiktet i gruset, förr eller senare och jag vill ingenting hellre än att få vara fri. levande!
En del av mig skriker åt mig att vandra runt köksbordet hela natten för att förbruka kalorier, medan den andra viskar tyst att jag ska vila kroppen inför en ny dag imorgon. jag kanske ska sluta skriva snart och försöka låta den tysta vinna sin seger..
 



Sara - Hold on be strong

åh vet hur det känns, hoppas det blir bättre <3

Svar: Tack! :)Kram <3
Lilla hjärtat

2013-06-08, 18:17:12      http://saraleasofia.blogg.se



NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR