Det är när solen går i moln som jag inser hur mycket jag saknar livet

 
Plocka ned diamantstjärnorna ifrån en glittrande himmel och stoppa försiktigt ned dem i min ficka. Jag lovar att bevara dem där för alltid, eller tills du ber mig att försiktigt, försiktigt lägga dem i din hand.
Jag vandrar ifrån dag till natt. Ifrån natt till dag och försöker att ta till vara på varje stund så gott det går. Ibland klarar jag av att stå rakt, medans andra stunder kan jag falla hårdare än hårdast. ibland tror jag nog att jag är starkare än vad jag egentligen är. Idag föll jag. Blev riktigt rädd (ärligt talat), men en ny dag väntar och himlen var röd ikväll. Så jag önskar att det väntas en solig morgon.
Att vakna med solen i ögonen är väl det bästa en sommar! Annars går det alltid att dra täcket över huvudet, eller hur. Går med värk så jag knaprar piller, även om jag gör mitt bästa för att stå ut utan dem.
Inte alls haft ork till att blogga en tid.
Försöker att hitta de bitar av mig som är borta med vinden.
En dag ska jag stå fri!
 
 






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR