Jag stirrar rakt fram

 
jag stirrar rakt fram
borde egentligen se allt som alla andra ser
barnen som gungar i parken
paret som är ute med sin hund
grönskan som smyger fram om våren
jag borde se allt det där
 
men något stjäl min uppmärksamhet
som de mörka molnen stjäl platsen
på himmeln från solen
 
oron knyter sig i magen
jag kan inte minnas när det inte fanns där
den tar ett hårt tag
hårdare och hårdare stryps min vilja ihop
snabbare och snabbare
fast samtidigt så där plågsamt sakta
får de mig att gå till
min egen grav
 
jag vet att solen kommer
fram imorgon igen
jag vet att en dag blir allt
så där soligt bra
jag vet, kära du
men jag vet inte om jag
orkar vänta på att hitta
tillbaka
 
inte samtidigt som mina
tankar har ett enda mål
 
att se mig
k r o s s a d






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR