Always stand like you are wearing an invisible crown

 
När dina drömmar handlar om att känna något, precis vad som helst, bara inte det du skulle vilja fly ifrån för alltid. När du ler i sömnen åt det faktum att du äntligen har lärt dig att riva alla murar och bara lever, utan rädsla för att inte passa in. Är det då du vaknar hårt och plötsligt, som ryckt från en verklighet du länge önskat omgav dig och du inser att det var förra årets regn som spolat bort den glöd du en gång hade till låns.
Och det var den som höll dig vid liv för ett ögonblick.. tills nu?
 
Och det tycks inte finnas någonting kvar.. Jag behöver hjälp i mörkret så snälla tänd alla lampor du kan, när du går härifrån. Så att jag hittar tillbaka till livet och till er. Om ni nu står kvar och väntar. Lär mig att hitta rätt för jag är så vilse, så vilse och bara att skriva orden gör mig om möjligt än mer förtvivlad. Jag känner mig så utanför hela systemet.
Hjälp mig att lära mig leva, precis som ni! Känner mig ........... ö v e r g i v e n.
Ibland tänker jag att jag ska sätta mig på gatan och skrapa ihop till en resa långt bort och sedan aldrig komma tillbaka igen. ORKAR INTE KÄMPA ENSAM!
Men det är inte tillåtet att visa sig svag.
 






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR