Att försöka vara




Torrt gräs. Nakenhet.
Upptäcker att sommarängen har förvandlats till ett torrt, brunt ställa dit ingen vill gå.
Alla små, små bommor som tidigare tittade upp i ett vildvuxet gräs nu är bortklippt och dött.
Synd. Förvånad stod jag där tyst en stund innan jag gick över vägen och hem igen.
Hade tänkt plocka lite blommor, men regnet hängde i luften så att leta upp andra kändes inte alls
lika lockande längre.
 
Jag vet inte längre vad jag vill med dagen eller någonting.
Allting som jag kämpat med är i det stora hela, sett uppifrån, väldigt litet och obetydligt. Det är
nästan som om jg aldrig riktigt har funnits. Måste lära mig att känna mina egna vingar innan
jag kan kasta mig ut i allt det skrämmande. Osäkra andetag.
Flickan som gick med sitt hjärta i sina händer livet igenom och frågade:
"Vill du ha en liten bit?"
 
Vart tog jag vägen när vi lekte kurragömma?
Du blev alltid hittad, medans jag försvann.. med vinden.
 
 
Riktigt trött.






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR