du sover med ett krossat hjärta
och känner
att timmarna är för många
att ditt liv skulle räcka till flera på samma gång
varför just du
och varför just jag
och varför just den här känslan och ingen annan
varför nu
jag
vi
och varför i denna sekund
du hinner fundera
eftersom ensamma människor gör sådant
eftersom de som jag och du och vi och oss
blandas
med tårarna i tystnad
du räcker inte men ändå är du rastlös
splittrad
av inget värde försvinner du
tillsammans med mig till ensamheten
som förstår för då är ni två
du och jag
jag försöker ibland
kanske försöker du också
men oftast nekar du min hand
du har fel
fel
fel
fel
jag är som du
du som mig
om du öppnade dina ögon skulle du förstå
att vi är en och samma
trasighet
kopior av varandra
lika fel
fel
fel
fel
