Andas lugnt.. andas lugnt.. andas
Jag har satt mig nu efter en dag med förvillade tankar och tomma känslor.
En sådan dag när jag trängt undan mig själv och sedan plötsligt vaknat till för ett ögonblick
och inte ha en aning om vem jag är eller hur jag kom dit jag var, dit jag är. Skrämmande.
De stunderna vill jag bara försvinna härifrån, klarar inte av detta längre.
Orkar inte!
..men jag vill. Jag vill känna mig fri. Andas.
Försöker intala mig om att jag inte blir fet om jag äter en clementin. Det är inte farligt, för visst
har jag inga sådana tankar om någon annan äter det eller en BANAN, hemska tanke!
Varför kan jag inte förstå att det är hjärnspöken, anorexispöken i min knäppa hjärna?
Varför skule min kropp reagera på annat sätt än hos någon annan?
Andas lugnt.. andas lugnt.. andas lugnt.. andas. Släpp kontrollen loss. Andas lugnt.
(paniiiiiik och krossade händer i väggen)
........................kanske ska jag försöka att börja skala en liten clementin?
Om jag inte vore så tjock redan. Jag är rädd för att jag redan har förlorat mig själv.
Etiketter:
Anorexi 
Att kämpa för livet Bilder Kalori-lureli Känslor När allting känns för svårt att hantera Vakna upp i min verklighet Vilsen i mig själv
Att kämpa för livet Bilder Kalori-lureli Känslor När allting känns för svårt att hantera Vakna upp i min verklighet Vilsen i mig själv
