Att aldrig släppa taget igen

 
 
Skörhet.. ett ögonblick och allt kan vara försent. Jag vill inte vara tjejen som släppte taget för tidigt.
Krossa glas och banka händerna i väggen när ångesten blir alldeles för stark. Springa bort ifrån allt och
alla, springa åt helt fel håll. Aldrig hitta tillbaka.
Jag vill strypa anorexin innan hon ätit upp hela min kropp, men jag faller nu. Jag faller isär.
Känner hur tankarna som borde varit mina, nu förvandlas till hennes. Tar taget för hårt om mig.
Det har gått för många år, för många chanser till friska andetag i vinden. Chanser och ögonblick som jag
förlorat, tappat greppet om.. då jag varit alldeles för rädd.
Alldeles för rädd för livet och allt runt omkring!
 
Idag har jag mest legat i soffan.
Mamma kom med pepparkaksdeg. Hon fick kavla ut degen eftersom jag fortfarande har sådan värk
i min handled. Inser aningen för sent att jag borde kollat upp den redan då på mors dag när jag ramlade.
Nu blev det små söta pepparkakshjärtan och minigummor. Medans jag sov flera timmar var min rara mamma
lite överallt och plockade ordning i mina skåp. Lite vilsen och knepigt att hitta saker, men så gulligt.
Det var verkligen skönt att hon kom till mig idag, speciellt då jag kände mig så dålig.
 
När mamma finns här hos mig, tycks verkligheten lättare att hantera. Mammas trygghet, mammas kärlek!
Jag älskar min fina mamma! Vill inte tänka på det, men känslan och rädslan finns inom mig ofta..
den dagen då hon inte finns kvar längre. Vad ska jag göra då! Rädd att inte längre orka..... rädd.
Nu vill jag ta vara på varje liten stund med henne. Linda in alla ögonblick i en liten sidenask med
vackra snören, att ta fram när jag saknar för mycket. Varför ska det göra så ont att älska?
 
Imorgon skulle min äldsta storasyster fyllt 50 år, men hon finns inte längre hos oss.
Saknaden är stor. Jag tänder ljus vid hennes fotografi. Små snäckor ifrån stranden.
Hoppas att jag har ork att ta mig till graven och tända ljus.
JAG SAKNAR HENNE SÅ!
 
Idag var det 1 år sedan min vän gick bort. Ett år utav tomhet. ingen som hindrar mig ifrån att
springa bort. Springa för långt.. för fort.
 
..men jag vill inte vara tjejen som tappade taget alldeles för tidigt!
Jag ska kämpa vidare, för det gör jag.
Kämpar!
 






NAMN *
Kom ihåg mig?

EMAIL (publiceras ej)


BLOGG


KOMMENTAR